Det är som gjort för sovmorgon denna lediga regniga dag.
Jag vet att rörmokaren ska komma runt7.30. Vi ska byta värmesystem och vi, mest maken, ska slippa jobba med ved nästan alla dygnets vakna lediga timmar, som han gjort de dryga 30 å som vi bott här.
Det känns så bra! Bara tanken på detta gör att jag piggnar till ännu mer.
Vid 7-tiden kliver jag upp och jag hör rörmokaren strax därefter.
Jag rensar min mail, sätter på te och jag ser den förnärmade blicken från Otto. Den säger att han absolut inte tänkt gå upp än!!!
Han har lagt sig tillrätta i en av fåtöljena med fårskinn. Rullat ihop sig och kikar bara lite över tassen på mig. Verkar fundera över vad i hela friden jag håller på med?!Såhär dags en ledig dag!!!
Jag försöker vara lite tystare och snart lägger han sig tillrätta och somnar igen.
Jag dricker te och äter skorpor framför tv:s morgonprogram...minns inte när det hände sist.
Vilken härlig regnig morgon!
Det blir frukost ihop med maken och jag börjar att fundera på promenaden med Otto, som borde göras...fast det regnar ännu mer nu.
Otto verkar tänka detsamma...han ålar ner från fåtöljen, sätter sig vid dörren och tror han vill gå ut...fast bara tror...
Jag öppnar dörren och vid åsynen av den regnvåta trappan så funderar han en stund, sen vänder han och går in.
Till slut intalar jag mig, att det är säkert jätteskönt med en regnpromenad!!! På med stövlar och regnkappa. De rutiga stövlarna blir man glad av i ett gråväder, som idag. Regnkappan likaså...bara synd att man inte blir dubbelt så glad av att använda dom tillsammans...Dom passar liksom inte alls med varandra!
I vilket fall som helst, så är jag fast besluten att stega ut i regnet...
Otto däremot tänker nå´t helt annat...Han går och gömmer sig när halsbandet ska på. Han hämtar en skorpa som han fått till frukost och som han bara leker med. Ställer sig på behörigt avstånd med skorpan på tvären i munnen. Å svansen går...Han talar det tydliga språket, att han har tänkt leka inne istället.Till slut tröttnar jag och går utanför dörren...tänker bara rensa lite i blomkrukorna. Då får Otto fart och är helt övertygad om att han vill gå ut!
Jodå jag går förstås in igen och så på med selen. Det går lite bättre än vanligt...i vanliga fall gör han sig tung och lealös och det är nästan omöjligt, att få på honom selen...Lite som alla de barn,som man har tagit på overaller under alla vintrar genom åren...finns liksom ingen styrsel alls, men idag går det riktigt bra!
I vanliga fall tar han också en runda in igen och ett varv upp i trappan, innan vi väl är på väg ut,men inte idag. Han vill verkligen ut i regnet!
Det blir en timmes promenad i ett kallt duggregn och när vi nästan är hemma så har regnet ökat...Nu är det definitivt inte bara dugg längre...
När vi kom in var det nästa ryck...han for runt i huset och mattorna låg till slut i små knöliga högar.
Efter att ha lugnat ner sig och en stund suttit och betraktat mitt bloggande så satte han igång med att kasta ner alla kuddar från kökssoffan för att sen lägga sig till rätta i ena hörnet och somna...
