måndag 28 november 2011

Mer än förvirrat

En ledig dag från jobbet men en massa annat ligger på programmet. En promenad med hunden i soligt höstväder innan jag ska ta itu med allt annat. Den följs av en inköpsrunda till onsdagens kurs och en del matinköp.
Det blir slipning av några fönstersmycken i glas och så gör jag i ordning påsar med smycken som levereras till kursdeltagare.

Förbereder resan till stan med att bestämma var de olika påsarna sa lämnas över, inköpslista kursmaterial och matinköp, så en del som förhoppningsvis kan överlämnas till mellandottern om hon är hemma.

Meddelar yngsta dottern som är hemma, att kommer jag in igen så är det bara för att vara ordentlig och hänga upp nyckeln till uthuset. Det gör jag men...När jag satt mig i bilen kommer jag på att jag glömt ett kvittoblock som jag ska ha med mig. In igen: Hej det är bara jag jag ska bara hämta...letar och letar men kommer på att det ligger nog i uthuset. Tar nycklarna igen och ut och visst där ligger det. In med nycklarna men då är plötsligt bilnycklarna borta...åh vad jag letar tills jag kommer på att jag letade i ett skrin efter kvittoblocket och jo där ligger dom väl inlåsta. Fattar inte att jag bara kom på att leta där:-)

Så är jag äntligen på väg och första anhalten är en kursdeltagare som jag fått vägbeskrivning till. Jag kör in på rätt väg är riktigt stolt. Jag hittade direkt?! Men jag hittar inte husnr. Då ringer mobilen...jag såg just att du körde förbi...jaha gjorde du. ja jag ska bara vända. Parkerar bakom en liten grå bil som jag fått beskrivning på men var ska jag gå in?! Jag får ringa och fråga om hon som jag ska till ser mig. Ja jag ser dig säger hon!!! Ser du inte en röd adventsstjärna som rör sig i ett fönster. Å jo nu ser jag!!!En röd stjärna som rör sig fram och tillbaka leder mig till rätt adress.
Sen flyter allt på fast jag blir så trött i huvudet av all hög musik i affärerna...Jag hinner till mellandottern och pusta ut lite och också och överlämnar det som jag ska. Hon öppnar glatt och säger vad du går i färg idag mamma!!! Tycker du säger jag som har tagit på mig en lila jacka, rosa ullig stickad sjal och ett par rödrosa känger? Ja du går precis i färg till dina kinder säger hon!!!
Beger mig sen för att träffa nästa kursdeltagare och det lyckas med en gång, sen är det matinköp.
Väl hemma så äter vi före jag lastar ur alla kassar med diverse varor som ska plockas in.

Tänkte att den här förvirrade starten på dagen blev i alla fall inte mer förvirrad tills yngsta dottern säger: finns det ingen mjölk? Joho säger jag jag köpte 4 liter idag...jag hittar bara 4 liter filmjölk säger hon. Kollar in kylskåpet och jo det stämmer. Jag har köpt 4 liter laktosfri filmjölk inklusive 1 liter laktosfri yoghurt!!!

Det gör inget säger hon: jag hade tänkt att dricka varm mjölk(hon är förkyld så jag förstår att hon har en huskur på gång). Nu sitter hon med ett glas kall filmjölk med honung i... man kan ite säga annat än att hon är verkligen flexibel:-)

måndag 21 november 2011

Ibland är bara allt så väldans bra...


Som i morse, en helt vanlig dag när jag vaknade lite mer utsövd än vanligt. Åt frukost, tog fram cykeln för att bege mig iväg på massage. Sadeln var full av fågelskit...in igen och göra hunden väldigt glad för att jag redan kom hem. Ut snabbt torka av cykeln och försäkra hunden om att jag snart är hemma igen. Det stämde väldigt bra för in igen, hunden blir överlycklig, tvätta av sig efter att ha rengjort sadeln och sen kan jag äntligen ge mig iväg.

Massagen var välbehövlig. Hem och ut med hunden å han kulle nosa precis ÖVERALLT! När vi kom hem efter skön runda i ett väder där solen nästan tittade fram så bestämde jag mig för att åka och klippa mig. När jag ändå åker så tyckte jag att det var bra att passa på att ta med alla kassar med tomglas från källaren. Sagt och gjort började jag ta mig upp för trappan alldeles överlastad med burkar och flaskor men givetvis tyckte jag att det var onödigt att gå två gånger...allt bara trillar ur kassarna och det hade förstås gått snabbare att gå två vändor än att springa och plocka rullande flaskor/brukar överallt.

Först frisören och det är bara två före mig...sen visar det sig att en av dom som redan sitter i klippstolen ska göra slingor och också en av dom som är före mig ska göra slingor,men när jag upptäcker det så har jag suttit så länge,så då kan jag ju inte bara åka hem igen utan att bli klippt.

Det tog alltså några timmar hos frisören och sen vidare till apoteket för att hämta en medicin som var beställd och som jag alldeles glömt bort.
När jag efter det ramlar in med alla kassar med tomglas/brukar så hinner jag bara stoppa i en flaska sen piper det: UR FUNKTION KONTAKTA PERSONALEN...nu är det långt efter lunchdags och jag börjar bli hungrig också. En man som verkar se som sin uppgift att hjälpa till lite här och där säger till en expedit och jag väntar och väntar och väntar och frågar igen men jo det ska komma nå´n.
Till slut så kommer hjälpen.

När allt äntligen är pantat så har jag bara ett par småsaker jag ska handla och det är inte mycket kö, men givetvis lägger jag upp varorna i den kassan där dom ska byta expedit...

Snabbt hem för nu har det gått alldeles för många timmar av min lediga dag bara till att vänta!
Jag har en massa pappersarbete som ska göras och sen ska det plockas blåbärsris till en kurs,men först lunch.
Har också förberett middagen i tankarna. Ett samtal med min mor gör att dom middagstankarna flyttas till imorgon eftersom jag tycker att det alldeles galet att slänga resterna hon har.

Så satsar jag på att hinna en del av skrivarbetet jag har och ser hur det blir mörkare och mörkare ute och jag som skulle plocka blåbärsris?! Jag skriver färdigt det som är mest bråttom med och sen beger jag mig för att plocka ris i mörkret och på hemvägen hämtar jag resterna och så blir det middag.

Efter middagen ska jag kolla kontot och får då upp att just nu är det bedragare på banken...då håller jag nästan på att ge upp mitt positiva tänkande som jag oftast har.
Bestämmer mig snabbt för att till efterrätt ta en bit brieost. Kom på att vi hade en STOR bit kvar. Öppnar pappret och där har det börjat växa små fina ulliga, bulliga mögeltussar. Jag slänger hela osten i soporna och tänker att jag skippar efterrätten.
Sätter mig för att fylla i en kurslista som ska skickas in...men hittar inte listan. Rör runt i hela vår lilla bod där vi har allt hobbymaterial, fortsätter in till bokhyllan där listan också kan ligga men ingen lista. Till slut hittar jag den i en kasse i källaren.
Gör klart den skriver två reseräkningar och sen ner med allt i ett kuvert för att det ska postas. Nej då finns inga frimärken. Var har dom tagit vägen. Letar men icke...blir till att köpa ett nytt häfte om inte det andra bara behagar att dyka upp nå´nstans. Fortfarande har jag inte riktigt gett upp utan fortsätter över till ett par försäkringspapper som ska fyllas i. Fick ju en glasbit i ögat för ett tag sen...det första jag ser är att arbetsgivaren ska fylla en del av rutorna och underteckna så här ger ja faktiskt upp...åtminstone för en stund för sen sätter jag mig här och börjar blogga om denna underbara lediga dag.

fredag 4 november 2011

Fredag...



Så var det fredag igen och jag gav mig iväg på mitt vanliga fredagsjobb. En trevlig grupp estetintresserade vuxna. Vi hann under förmiddagen tillverka lite nya fusingsmycken och lite decoupage på textil och också planera vad som önskas att göra nästa fredag, när vi träffas igen. Fika hann vi givetvis också med och att avhandla ett och annat under tiden...

När jag slutade vid lunchtid så bestämde jag mig för att lite snabbt handla det som fattades i kylskåpet, till makens födelsedag på söndag. Hade lite ont om tid...Jag hade lovat att vara hemma när några smyckesspekulanter skulle komma...men det var ju den där önskningen maken hade om att få tårta på födelsedagen. Han gillar tårta och vi är nog lite dåliga på att ha tårta i den här familjen...
Misstänkte dessutom att eftersom det är helgdag redan imorgon lördag, så skulle det bli svårt att få tag i tårta på hemmaplan.

Hade blivit tipsad om att den större matbutik jag skulle handla på, som även har ett eget bageri, hade väldigt goda tårtor.
Sagt och gjort så styrde jag dit och när jag klev in så såg det dessutom inte ut som om det var så väldigt mycket folk i kassorna. Tänkte att det här går nog snabbt...för allt ska ju givetvis gå snabbt för mig. Jag är säkert inte ensam om det, men den här gången hade jag ju faktiskt en tid som jag hade lovat att vara hemma...
Snabbt plockade jag i det jag behövde...Gick till bageriavdelningen och där hade dom massor av tårtor, men sista datum var imorgon...Det gick ju inte! Vi skulle ju ha den i övermorgon!!! Frågade efter nybakade tårtor och jo dom höll på att göra dom nu och det gick bra att jag väntade, tyckte dom, men det kunde ju inte jag. Styrde vidare mot kassorna där det inte alls var långa köer men oj vad mycket mat i varje kundvagn!!!

Jag blev stående där som på nålar och undrar om jag skulle hinna hem till dom som skulle komma. Fick ringa dottern när jag stod i kön och meddela att jag snart var på väg hem, men är en aning försenad.
Hon är lika lugn som vanligt och konstaterar bara: jaha:-)Det är ju inte heller första gången som jag har trott att allt ska gå så mycket snabbare än det gör, så hon är van kan man säga.

Jag står där i kön och känner att nu är nog tårtorna klara, men jag kan ju för allt i världen inte lämna denna kö. Jag får helt enkelt stå där och vänta och veta att jag får göra andra försök att hitta tårta. Hur nu det ska gå till...Har lite att fundera på i alla fall under tiden som kön sniglar sig fram.

Väl ute så kommer en man och möter mig och vill ha min kundvagn...inte för att det inte finns några andra utan för att två väninnor ställt sig och precis ska ta en vagn, men börjar avhandla både det ena och andra och hindrar alla andra att hämta en vagn, så han vänder snabbt och går med bestämda steg mot mig. Han säger: Har du lagt pengar i din vagn???Ja jag har lagt i en femma säger jag och då visar han upp en så´ndär liten plastbricka som man kan ha istället. Ja, jag har bara den här säger han. Jag bestämmer mig genast för att jag inte vill byta bort min kundvagn med en femma i, till en liten plastbit.
Fast jag hinner inte säga nå´t förrän det dyker upp en kvinna med en femma i handen. Jag har en femma säger hon! Först tror jag att mannen och kvinnan hör ihop på nå´t sätt, men förstår ganska snart att det gör dom inte. Jaha säger jag va bra!!! Väninnorna vid kundvagnarna står fortfarande kvar och diskuterar och hindrar andra från att komma åt vagnarna.
Då höjer mannen med plastbiten rösten: NÄHÄ DEN HÄR VAGNEN SKA JAG HA OCH TITTAR ILSKET KVINNAN MED FEMMAN, I ÖGONEN!!! Vi tittar förvånat på varandra och ursinnigt går han därifrån och sliter till sig en vagn där de glatt pratande vännerna nu håller på att avsluta sitt samtal.
Kvinnan med femman tittar förvånat på mig! Jo, säger jag, du får ta vagnen.Visst jag kunde ju ha gått tillbaka med den och fått ut min femma och sen kunde mannen fått ta just den vagn jag hade men det kändes liksom lite onödigt krångligt och att jag skulle ha bytt den mot en plastbit det hade jag ju inga planer på. Undrar om han själv kom på sen hur tokigt det var...
Jag försäkrade i alla fall kvinnan med femman att det var helt ok att hon använde den kundvagn jag hade haft och det gick hur bra som helst att hon gick in och handlade med denna, till min förvåning, så eftertraktade vagn:-)Det kunde jag inte anat, när jag valde just den vagnen när jag gick in...

När jag har släpat in kassarna i bilen och tänker jag att det är ju fredag och jag börjar nog nalla lite på chokladen som jag köpt. Kände att jag behövde den men ingen choklad är där...Tydligen ligger den kvar i affären och jag... nej just det jag orkade inte gå in igen!!!Därinne ligger min betalda choklad kvar helt enkelt och får ligga där!
Hur det gick med tårtan???Jo efter att fått bekräftat att det i hemkommunen inte fanns något bageri, som var öppet under hela helgen trots att maken, när han ringde runt försökte med: men jag fyller ju år, så löste det sig med ett konditori där mellandottern bor så hon får äran att frakta denna tårta till sin far på hans högtidsdag.