fredag 4 november 2011

Fredag...



Så var det fredag igen och jag gav mig iväg på mitt vanliga fredagsjobb. En trevlig grupp estetintresserade vuxna. Vi hann under förmiddagen tillverka lite nya fusingsmycken och lite decoupage på textil och också planera vad som önskas att göra nästa fredag, när vi träffas igen. Fika hann vi givetvis också med och att avhandla ett och annat under tiden...

När jag slutade vid lunchtid så bestämde jag mig för att lite snabbt handla det som fattades i kylskåpet, till makens födelsedag på söndag. Hade lite ont om tid...Jag hade lovat att vara hemma när några smyckesspekulanter skulle komma...men det var ju den där önskningen maken hade om att få tårta på födelsedagen. Han gillar tårta och vi är nog lite dåliga på att ha tårta i den här familjen...
Misstänkte dessutom att eftersom det är helgdag redan imorgon lördag, så skulle det bli svårt att få tag i tårta på hemmaplan.

Hade blivit tipsad om att den större matbutik jag skulle handla på, som även har ett eget bageri, hade väldigt goda tårtor.
Sagt och gjort så styrde jag dit och när jag klev in så såg det dessutom inte ut som om det var så väldigt mycket folk i kassorna. Tänkte att det här går nog snabbt...för allt ska ju givetvis gå snabbt för mig. Jag är säkert inte ensam om det, men den här gången hade jag ju faktiskt en tid som jag hade lovat att vara hemma...
Snabbt plockade jag i det jag behövde...Gick till bageriavdelningen och där hade dom massor av tårtor, men sista datum var imorgon...Det gick ju inte! Vi skulle ju ha den i övermorgon!!! Frågade efter nybakade tårtor och jo dom höll på att göra dom nu och det gick bra att jag väntade, tyckte dom, men det kunde ju inte jag. Styrde vidare mot kassorna där det inte alls var långa köer men oj vad mycket mat i varje kundvagn!!!

Jag blev stående där som på nålar och undrar om jag skulle hinna hem till dom som skulle komma. Fick ringa dottern när jag stod i kön och meddela att jag snart var på väg hem, men är en aning försenad.
Hon är lika lugn som vanligt och konstaterar bara: jaha:-)Det är ju inte heller första gången som jag har trott att allt ska gå så mycket snabbare än det gör, så hon är van kan man säga.

Jag står där i kön och känner att nu är nog tårtorna klara, men jag kan ju för allt i världen inte lämna denna kö. Jag får helt enkelt stå där och vänta och veta att jag får göra andra försök att hitta tårta. Hur nu det ska gå till...Har lite att fundera på i alla fall under tiden som kön sniglar sig fram.

Väl ute så kommer en man och möter mig och vill ha min kundvagn...inte för att det inte finns några andra utan för att två väninnor ställt sig och precis ska ta en vagn, men börjar avhandla både det ena och andra och hindrar alla andra att hämta en vagn, så han vänder snabbt och går med bestämda steg mot mig. Han säger: Har du lagt pengar i din vagn???Ja jag har lagt i en femma säger jag och då visar han upp en så´ndär liten plastbricka som man kan ha istället. Ja, jag har bara den här säger han. Jag bestämmer mig genast för att jag inte vill byta bort min kundvagn med en femma i, till en liten plastbit.
Fast jag hinner inte säga nå´t förrän det dyker upp en kvinna med en femma i handen. Jag har en femma säger hon! Först tror jag att mannen och kvinnan hör ihop på nå´t sätt, men förstår ganska snart att det gör dom inte. Jaha säger jag va bra!!! Väninnorna vid kundvagnarna står fortfarande kvar och diskuterar och hindrar andra från att komma åt vagnarna.
Då höjer mannen med plastbiten rösten: NÄHÄ DEN HÄR VAGNEN SKA JAG HA OCH TITTAR ILSKET KVINNAN MED FEMMAN, I ÖGONEN!!! Vi tittar förvånat på varandra och ursinnigt går han därifrån och sliter till sig en vagn där de glatt pratande vännerna nu håller på att avsluta sitt samtal.
Kvinnan med femman tittar förvånat på mig! Jo, säger jag, du får ta vagnen.Visst jag kunde ju ha gått tillbaka med den och fått ut min femma och sen kunde mannen fått ta just den vagn jag hade men det kändes liksom lite onödigt krångligt och att jag skulle ha bytt den mot en plastbit det hade jag ju inga planer på. Undrar om han själv kom på sen hur tokigt det var...
Jag försäkrade i alla fall kvinnan med femman att det var helt ok att hon använde den kundvagn jag hade haft och det gick hur bra som helst att hon gick in och handlade med denna, till min förvåning, så eftertraktade vagn:-)Det kunde jag inte anat, när jag valde just den vagnen när jag gick in...

När jag har släpat in kassarna i bilen och tänker jag att det är ju fredag och jag börjar nog nalla lite på chokladen som jag köpt. Kände att jag behövde den men ingen choklad är där...Tydligen ligger den kvar i affären och jag... nej just det jag orkade inte gå in igen!!!Därinne ligger min betalda choklad kvar helt enkelt och får ligga där!
Hur det gick med tårtan???Jo efter att fått bekräftat att det i hemkommunen inte fanns något bageri, som var öppet under hela helgen trots att maken, när han ringde runt försökte med: men jag fyller ju år, så löste det sig med ett konditori där mellandottern bor så hon får äran att frakta denna tårta till sin far på hans högtidsdag.

Inga kommentarer: