Imorse pep telefonen...

9.15 en söndagsmorgon blir jag påmind om att jag har ett paket att hämta ut
pärlor, pärlor och åter pärlor ligger och väntar på mig

9.30 piper telefonen igen morgonpigga äldsta dottern undrar om risgrynsgrötskokning i ugnen

nu sätter hon fart på mig
jag har legat vaken sedan kl 6 och tänkt på allt jag skulle vilja göra idag
men bara tänkt än så länge
inte orkat ta mig ur sängen trots att


solen skiner
snön har pudrat marken
kort sagt en härlig vinterdag

nu blir det risgrynsgröt till oss
handling
pakethämtning

får sen veta att äldsta dottern inte gjort nå´n gröt
hon fick i alla fall mig ur sängen och det får man tacka för
hon vet hur hon ska få fart på mig...

nu blir det paketöppning

Vad mycket man får lära av sina kloka barn!

Nu har jag lärt mig:

jag ska skaffa linser för då får man vuxenpoäng

nå´t som barnen ibland har önskemål om

när mina infall kommer och dom önskar

att dom hade en mamma som var vuxen


man ska införa en "pekadag" för alla kvinnor

vilket innebär att man under en dag får vad man pekar på

förslaget har framförts till äkta hälften

det har inte gått igenom än

men jag väntar...


man ska göra sina läxor först

innan man vet om man har tid för annat viktigt

som att färga håret eller andra roligare saker



Hur kunde det bli såhär...

Dom lär mig så mycket kloka saker?!

Frågan är om det hjälper med linser?!

Sammanfattning av hösten...

När jag skrev sist var det sommar och varma kvällar.
Nu är det november och mörkt och ganska kyliga dagar. Jag tycker inte om mörkret.

Men det är väldigt vad tiden går fort!!! Visst det vänder snart igen och det blir ljusare!

Vi har hunnit samlas till en skrägårdsutflykt till slut även om det blev lite ont om tid att få till det men det gick.
Flytta mellandottern till en annan plats på jorden men närmare oss och det är så skönt att ha henne där.
Bara känslan av att kunna hälsa på...
Vi har hunnit med alla skolstarter.
Kräftätande med större delen av släkten och ena dotterns 20-årskalas.

Vara med mellandottern i Jönköping och hämta hem äldsta dottern. Gå i loppisaffär och givetvis handla en hel del som man absolut behöver.

Varit på musikal med två av döttrarna.

Varit i Linköping och fått ha äldsta dottern med ,hälsat på bekant i Linköping och köpt garn och sen blev det Jönköping och stickkväll innan det var dags att dagen efter ta sig hemåt igen.

Så blev det en biokväll med yngtsta dottern och maken.

Tagit in poolen har vi gjort...det blir inget bad i november i år.
Årets första snöstorm infann sig i förra veckan när vi skulle göra höstlovsresa!

Snön vräkte ner och det var en och annan bil i diket. Säkert en dm snö på vägen och inga högra hastigheter.

Det är ju nå´t jag tycker om i vanliga fall men årets första snö såhär innan man har fått på vinterdäck är inte lika kul.

Inte heller kunde man hinna uppleva så mycket i den låga hastigheten för alla dess stora vita flingor som singlade ner. Riktig julsnö..så´n som aldrig infinner sig på julen.

Vi brukar alltid råka ut för märkligheter och ibland ha lite otur och när vi stannar och ska äta så händer nå´t märkligt...
Vi sitter vid ett fönsterbord och man känner sig lite iakttagen...
Upptäcker då en man i en skåpbil med mörka rutor där bak.

Han stirrar och det tar ett tag innan man fattar...han är iklädd i mask med sminkade blodådror i tinningen...lång näsa och flinskallig...det är så välgjort så det tar en stund innan man fattar...

Han kör lite fram och tillbaka och stirrar på oss som sitter i de två fönstren närmast honom.
Barnen vid den ena fönstret ser honom inte. Vilken tur!

Dom skulle ha blivit vettskrämda. Visst det är halloween men det här känns märkligt och lite obehagligt.

En ensam man i en bil utklädd i en obehaglig mask så verklig så det tar en stund innan man fattar...
Plötsligt kör han bara iväg.

Vi fortsätter till målet i en snöstorm som nu övergår i regnväder.

När vi kommer fram till hotellet säger dom...jaha ni ska bo i en lägenhet ute på gården så följ med...

Jaha tänker jag. Vår vanliga "tur"! Nå´t litet kyffe en bit ifrån alla andra men...

Vi går upp de två trapporna och låser upp. Det är nästan overkligt att det är oss det händer.
Vi har fått en lägenhet med 3 rum och kök, två toaletter(jag älskar när det finns två toaletter men så´nt händer ju aldrig på hotell) vidare så är det fullt utrustat kök för 6 pers och i det ena badrummet badkar.
Det andra dusch och egen bastu!!!

Sen minns jag vad dom sa när vi checkade in...vi bjuder på buffée...kan det verkligen vara sant?!

Jo det stämde så när vi installerat oss och tänt alla kristallkronor var det bara att ta för sig av allt som bjöds.

Det visar sig att detta bjuds det på varje kväll.

Det blir ett par morgonpromenader i solsken och en dag i Danmark i gråväder men med smörrebröd. Buffée och bastubadande.

Resan hem är fläckvis hal men det går bra och så blir det en mellanlandning hos mellandottern med pojkvän innan vi sen kommer hem och vaknar upp i verkligheten...
När vi kliver in så är det 7 grader i huset...7 grader...

Det blir ytterkläderna på ett bra tag och en make som eldar både i panna och kakelugn och till slut är det faktiskt 18 grader.

Sen har vi då hunnit med en födelsedag efter det och snart är det farsdag och jag har lovat göra kroppkakor.

Sen är det snart födelsedag igen och då ska alla samlas och jag älskar när alla kommer hit och vi hinner umgås.

Sommar,sommar,sommar...

Så har det gått en bit av sommaren....
Sommaren har verkligen kommit!!!
Nästan 30 grader och sol i flera dagar

Efter att första lediga helgen åkt till äldsta dottern med sambo
En övernattning där och sen besök i en favoritaffär+räkmacka

Kom hem
Söndag kväll
Packade inför den årliga resan till västkusten
Frysen lade av
Propparna gick
Fick igång frysen igen
Maken lite småkrasslig och väskorna stod packade

Måndag avvaktan på att kuna åka men...
Vi gav upp
Väskorna stod packade
Maken visserligen kry men...
Frysen hade lagt av igen så...
Det var till att torka och torka

Väntan till tisd då hade...
Propparna hade gått och kylskåpet lagt av
All mat i soptunnan
Väskorna stod fortfarnde packade
Inköp av ny mat och sen kom vi faktiskt iväg!!!

Vi hamnade på lite avvägar och efter 4 mil i en bil utan ac så köpte vi en annan bil på vägen (med ac)?!
Meddelade barnen köpet
Diverse kommentarer om att köpa bil på impuls...
Så gör man inte(har säkert vi lärt dom), va kul, har ni kört den, jaha har ni köpt en så liten bil....

Ett matstopp
Ett fikastopp hos släkten inkl hämta nyckel till stugan

Det tog oss 8 timmar att åka drygt 30 mil utan barn!!!
Första gången vi åkt helt utan barn på 23 år...
Rekord enligt dom...
Det var det faktiskt

Men vi får väl vänja oss vid det
Blir nog fler resor utan barn framöver kan man tänka
Vi som alltid tyckte att man aldrig kom iväg och kom fram när dom var med...

Nästan en vecka i ett ett omväxlande västkustväder
Åska,ösregn och glimtar av sol
Yngsta dottern kom ditskjutsad av mellandottern med pojkvän

Inte mycket bad
Lite shoppande
Inga strandpromenader
Besök hos mer släkt
Besök hos mellandottern med pojkvän

Hem är vi fyra i bilen och det tog inte alls så lång tid?!
Mellandottern körde
Vi var placerade i baksätet

Kom hem söndagkväll
Efter en timme hemma dyker min syster med familj upp och min bror och hans familj...
Kul att hinna ses lite i denna stressiga semestertid

En vecka med möjlighet att träffa brodern med familj
Det blir glassfest
Födelsedagskalas
Provåkning med nya bilen
Vinbärsplockning med yngsta dottern

Sen kommer det två lugna dagar men sen...

Fika i trädgården med arbetskamrater
Och äldsta dottern med sambo upp...
Mest solande och lata dagar förutom lite matlagning
Lunch med härlig sallad och fika hos mina föräldrar

Så dyker mellandotterns pojkvän upp
Det blir en guidad båttur i vår skärgård för oss alla sju med mackor och dricka i packningen
Hemvägen... vi är hungriga så kvällen avslutas med hämtpizza och kubbspelning

Då kommer jag på...Vi blir ju sju till frukost...
Brödet är slut efter utflykten...
Sen kväll men upp och låna jäst av mamma

Upp och baka på morgonen tillsammans med maken
Alla andra sover

Till frukost blir det nybakat bröd

Sen ger sig döttrarna med pojkvänner av undan för undan tillsammans med påsar med nybakat bröd
På kvällen är vi bara tre kvar

Så tyst det blev...

Efter att ha ätit upp rester till middag så blir det ett bad i poolen i skymningen denna varma sommarkväll

När allt känns så bra

Då har man handen i paket igen efter tredje operationen på drygt ett år.
Då har man ett stort bandage på höger hand och kan inte göra mycket av det man vill.
Då har man blivit av med jobbet pga av omorganisation.
Då har man haft huvudvärk i drygt en vecka.
Då har man svårt att få ihop tider och samla alla sina barn.
Då har ac:n gått sönder på bilen mitt i sommarvärmen.
Då har man kört ihop allt på tre dagar.
Då är det flugor som väcker en på tidiga morgnar.
Då har pengarna nästan tagit slut.


Då har man tre operationer bakom sig och det kan ju inte vara så många kvar...
Då har man precis blivit av med jättebandaget och fått ett nytt mindre och rent...
Då har man tusen idéer om vad man skulle kunna göra...
Då måste det snart vände och bli bra i huvudet...
Då har man två av sina tre döttrar hemma...
Då kan man veva ner rutorna och känna sommarens luft och dofter...
Då får man åka och göra glas,åka till äldsta dottern och besöka den där jätteroliga affären,åka på semester och gå på långa sandstränder...
Då kan man plötsligt sova på nätterna...
Då är det bara två veckor kvar till det kommer nya pengar...

Resa bort

Så kom vi då äntligen iväg...yngsta dottern och jag till mellandottern.

Dotter två(alltså mellandottern) ska flytta från sin studentlya och vi skulle kombinera påhälsning med nedpackning.
Som vanligt kom vi iväg senare än vad vi tänkt fast den här gången var det jag som satt i bilen och väntade.
Efter att ha åkt knappt 1 km så får vi vända för att hämta saker som glömts. När vi är på hemväg så kommer vi på att vi måste köra andra hållet för att komma till en bankomat på vägen.

Tredje gången gillt är vi äntligen på väg.

Det är oerhört varmt i bilen men frysväskan är laddad som vanligt med hur många frysklampar som helst.
Det känns som om ac:n inte funkar för det blåser in varm luft.
Ett glasstop och sen fortsätter resan.

Vi har betsämt att träffa dotter 2 för att fika tillsammans innan det bär av hem för packning. När vi stiger ur bilen kommer en äldre dam klädd i blått.
Hon hälsar och stannar och bara tittar. Ja inte på oss utan på bilen. Säger sen:vilken vacker färg ni har på bilen!!! Jag älskar blått (det kan man se på hennes klädsel). Vi pratar om att det gör jag med och sen går hon sin väg.

Efter en stund kommer blådamen tillbaka och säger:det är oootroligt vilken vacker blå färg ni har på bilen!!! Se hur vacker den är i solen. Kör nu försiktigt med den fina blå bilen.

Sen blir det jättemysigt fika utomhus i solen men tanterna jämte oss är inte lika nöjda för ett kajpar har placerat sig i ett träd över dom och bombaderar deras kläder med fågelskit.

I fontänen framför oss går en liten kille runt runt på kanten:tänk om jag trillar i tänk om jag trillar i tänk när jag trillar i säger han högt och så ojsan hela ena benet i fontänen.
Han fortsätter runt runt på kanten och tappar balansen och hamnar med huvudet under det strilande vattnet ojsan! Vattnet droppar ner för fiskehatten.
Han ser väldigt nöjd ut.

Vi åker hem och packar ner diverse saker i kartonger och lastar in i bilen. Jag blir alltid lika imponerad av dotter 2 som har en sån fantastisk ordning på allt. Ja verkligen allt. Rent och snyggt och prydligt.
Eftersom vi är tvungna att inhandla skoskavplåster till dotter 3 så ger vi oss av i bil till ett apotekt och jag blir riktigt imponerad av dotter 2:s bilkörning. Vilken gång i ordningen blir jag imponerad av henne bara idag?!

Liten och kvick har hon i och för sig alltid varit men alla dessa rondeller och vägbyggen och konstigheter. Det går hur bra som helst. Jag varken bromsar eller håller mig i dörren någon gång under resan.

Tillbaka i ettan igen och dags för pizzaätning. Sen är jag så trött och efter att dotter 2 gjort slut på nästan allt sitt syre för att blåsa upp min natts "säng" så lägger jag mig.
Jag kan som vanligt inte ligga stilla och känner riktigt hur störande jag är när jag vänder på mig hela tiden och det låter väldigt mycket.
På morgonen undrar jag om jag snarkat mycket(jag har inte varit så välkommen dit igen för att jag gjorde det förra gången och ingen kunde sova)...Nej inte så farligt får jag höra men den där madrassen låter ju hela tiden.

Efter att dotter två lyckats ta oss utan några problem genom alla dessa krångliga rondeller så lämnar jag dom två döttrarna för att dom ska shoppa i värmen. Dotter 3 ska stanna en natt till och sedan ta tåget hem.

Jag tar bilen och beger mig hemåt med fullt av grejer och min pizzarest i frysväskan. Jag lyssnar på mina älsklingsskivor...ni kan nog gissa vad. Sätter i mobilsnäckan i örat så jag ännu bättre hör hur jag sjunger högt till skivorna. Det här har jag gjort ända sedan jag som liten kom på att jag hörde tydligare hur jag sjöng när jag tryckte tummen in i ena örat. Fast nu använder jag mina handsfree.
Tur att jag är ensam i bilen!!! Hur störande hade jag inte varit annars?!
Stannar och äter min pizza och nu verkar faktiskt ac:n funka.

Känner mig sååå nöjd med min resa.

Tänk att man har så stora barn som man kan åka till såhär och lämna yngsta dottern där.

Fast jag alltid saknar att dom flyttade..även om man intalar sig att det måste ju självklart vara så ...så är det väldigt roligt att få lite utflykter.

Men nu kommer dotter 2 snart hem ett tag i allafall...imorgon går flyttlasset fast jag antar att hon tar sin tillflykt til en annan lägenhet under vissa perioder i allafall.

Vad jag ville bli

När jag var liten ville jag först bli hårfrisörska.

Sen började jag rita kläder till mina klippdockor(så´nt man lekte med på den tiden).

När jag gick i förskolan vävde jag mattor till dockskåpet i parti och minut och sydde ryakuddar och broderade dukar och....
Till slut ringde min fröken hem och klagade..Det fanns faktiskt fler barn som behövde få möjlighet att göra saker...Jag var hela tiden snabbt färdig och inspirerad till att börja på nå´t nytt. Jag var så produktiv så min fröken inte hann med dom andra om hon skulle hjälpa mig att klippa till nytt material hela tiden.
Det var ett problem för henne men jag fortsatte glatt.
Hemma fortsatte tillverkandet...min energi för detta tog aldrig slut.

Sen sydde jag kläder till mina barbiedockor efter att först ha skissat upp hur det färdiga plagget skulle bli.
Min inspiration fick jag av min långa smala och välklädda fröken jag hade mina första år i skolan.
Dessutom uppväxt med en mamma som sydde mina kläder och man hade möjlighet att tycka själv hur dom skulle sys.

Jag älskade slöjd och bildlektionerna men...hade väldigt svårt att finna mig i att man måste använda vissa nålar eller att man måste göra på ett speciellt sätt.

Under högstadiet och efter att ha gått keramik kurs på kvällen var jag helt övertygad om att jag skulle bli keramiker...
När jag inte kom in på den linje jag ville på gymnasiet så skippade jag det och fick praktik och arbete på en keramikfabrik. Målning och drejning.

Jättekul!

Men jag hade ju pryat som attributör och scenograf på en stadteater så det kanske....och gått hur många kursre som helst i batik...

Undrade sen om det inte var textil jag skulle ägna mig åt...Hade hunnit med en pryo hos hemslöjdens textilkonstnärinna också.

Kom in på en kurs i textila tekniker,formgivning, konstsömnad men fattade fortfarande inte varför man måste sy från ett visst håll eller använda en viss nål eller överhuvudtaget göra efter regler...jag ville exprimentera!

Hade turen att få praktik hos några exprimenterade textilkonstnärer...sen rullade det på och det blev anställning att väva på beställning...
Estetisk linje med inrikting på textil ja vad skulle jag bli...

Nu står jag med allt det här bakom mig och har egentligen inte ändrat mig något drygt 40 år senare...jag tillverkar det ena efter det andra och börjar på saker och exprimenterar och testar olika tekniker och är fortfarande väldigt nyfiken och blir alldeles inne i det jag gör men vad i hela friden ska jag bli?!

Jag är tillbaka precis där jag började med alla dess vävda mattor och broderade saker i förskolan...

Eller tillbaka...jag har väl aldrig kommit ur det. Tycker det är fantatsiskt att jag fortfarande brinner lika mycket för allt det här det som ena stunden gör mig uttröttad för hjärnan går på högvarv och mycket saker påbörjas.

Vilken utveckling.

Men vad i hela friden ska jag bli?!