Nypon i november

Öppet hus i boden

Till helgen...närmare betsämt den 5 dec kl 10-16 kommer vi att ha öppet hus i vår lilla bod

Vi kommer att visa lite av det vi gör...galssfusing,trådslöjd, frittbordei, stickat mm

Dessutom kommer det en kompis till en av våra döttrar och hon visar sina silversmycken som är gjorda bla av gamla gafflar och skedar

För att se lite av det vi gör gå in på www.mariajohansson.dinstudio.se

För att se en del av silversmyckena gå in på www.ninasdesign.se

Lussekatter

Här är en av de jättefina bakdukar som mellandottern broderat till mig och vad döljer sig där just i dag... jo ett helt gäng med lussekatter och det luktar ljuvligt i vårat hus

Bilderna...:-(

Det är en del bilder som är väldigt dåliga...det beror på att dom är tagna av mig med min mobil och i för dåligt ljus men jag vill ändå ha med dom
Verkar som om de flesta aktiviteter i det här huset kommer igång när det börjar bli mörkt
En tonårsdotter som sover länge och så har vi fått en hund med samma vana

Pepparkaksdeg

Tur att vi har en dotter kvar hemma som ser till att det blir lite julstämning

Här är hon i full färd med att göra den årliga pepparkaksdegen

Otto med bandage

Så har Otto varit sövd och fått tillfixade i öronen

Lite vimmelkantig och med jättefint bandage kom han hem

Muffins

Har ju glömt...hittade bilderna idag...

Vid ett av äldsta dotterna besök för ett tag sen så fick hon sin pappa att handla diverse saker en lördagskväll

Han kom hem med en jättekasse från macken

Bla med dessa muffins

Otto vilar

Jaha, så har den så smått tandlöse 4-månaders Otto tagit en tupplur i sin favoritsovställning:-)

Idag

Tänk idag blev jag klar med mina dokument till föräldrastödsutbildningen. Tre kapitel med en masssa uppgifter till varje...ca 15 dok som man ska skriva...nu är det bara två böcker kvar att läsa som ska skrivas loggbok om senast på måndag. Ska bli skönt när jag är klar med detta. Sen kan jag komma igång med pedagogiken som jag ska läsa och som ska redovisas i ett par veckor in i januari



Tur att maken får va hemma en del så jag hinner allt...ja just det...mitt i allt annat så fick vi samtal från äldreboendet som hans mamma bor på. Hon har brutit ett knä...ett komplicerat brott som ingen vet hur det har gått till?!
Det har han hållt på att ringa om idag men än vet ingen nå´t om nå´t i det fallet

Igår måndag

Så var det dags för återbesök för den opererade dottern. Vi gav oss ivägpå morgonen och förberedde oss på en lång dag eftersom dom klämt in oss en dag när dom egentligen inte hade tid men...vi fick komma in med en gång och gipset togs bort och byttes mot ett annat lättare gips som nu ska sitta i tre veckor...vi som hade fått höra förut att det skulle va sex veckor sammanlagt men där försvann snabbt en vecka och det är ingen som är ledsen för det.

Trogen följeslagare

Otto är väldigt mån om den gipsade dottern. Inget valpnafsande där inte. Han slickar lite försiktigt på hennes tår och följer henne var hon än rullar med rullstolen. Ligger han och sover och jag går ut ur rummet där han är så bryr han sig inte men när hon rullar iväg så flyger han upp och trippar efter var hon än ska. När hon låg i sängen häromkvällen lade han sig tryggt tillrätta i hennes rullstol jämte hennes säng

Söndagen

den går i samma tecken som fredagen och allt är en väldig röra...jag vaknar med migrän och vi som skulle vara med på en julmarknad. Maken får åka på valpkursen själv och jag försöker kurera mig men det går inte så bra. Till slut ringer jag och säger till arrangörerna att vi inte kan komma

men dom vill att vi kommer dit med våra saker i allafall. Så maken åker som en tätting. Hem från valpkurs iväg med alla grejer hem igen och snabbt få i sig lite mat, sen är det äldsta dottern som ska skjutsas till tåget så dom hinner iväg precis i sista minuten och sen skulle maken plocka upp min mamma på hemvägen...hon har varit hos min syster och hjälpt henne städa eller rensa eller nå´t sån´t annat kul som min mamma älskar...inget jag har ärvt...

När maken lämnat av henne hemma hos sig så har han vår yngsta dotter sittandes och vänta för att få äta middag ihop med honom. Dom intar måltiden som äldsta dottern hann fixa innan hon gav sig iväg. Sen är det dags att åka och hämta våra grejer på julmarknaden...när han kommer hem så kan man inte annat än skratta...försäljningen har gått så dåligt så jag har aldrig varit med om nå´t så´nt förut...Två halsband sen kommer det roliga...eftersom dom var så bussiga och ställde upp och hjälpte oss sälja och det var verkligen fantastiskt...ja då har maken sålt en av mina sjalar med rejäl rabatt till en av dom som hjälpt oss och sen har han gett bort ett smycke till en annan...sen var det då en sjal till och den bytte han bort mot tre strutar godis:-))) Jag hade skänkt en kudde och smycken till vinster...lite mer än vad man skulle eftersom dom var så snälla och hjälpte oss. Jag tror varken jag eller min make är några affärsmän eller?!

Sjalen såld med rabatt är på bilden sen var det en grön sjal i kärleksknutar och mohairgarn som han bytte till sig godis för:-)

Lördag

Nu är vi hastigt och lustigt framme vid fredag em och äldsta dottern dyker upp för att fira sin lillasyster.
Den dagen var förövrigt en röra utan dess like innan det hann bli em. Det började med att jag skulle iväg och jobba och jag vaknade med huvudvärk. Jag är ju en så oerhört förutseende människa:-) så jag hade ställt i ordning allt som jag skulle packa in i bilen, i vår lilla bod. När jag kommer ut dit så ligger det lite flisor på trappan och jag får för mig att nå´n försökt göra inbrott så snabbt in till maken och berätta men han tror inte på det varken då eller efter att han har sett hur det ser ut.
När jag ska sätta mig i bilen vad händer?! Jo gylfen i byxorna går sönder. Snabbt in och buyta. När jag sen åkt mina 4 mil och kommer till parkeringen tar jag upp parkeringspengarna som jag så noga räknat ska räcka tills jag slutar...jag stoppar i och ser att jag räknat fel...jag säger högt NEJ DET ÄR INTE SANT!!! Den som står jämte mig talar snällt om att jag kan trycka på ångerknappen och betala med kort istället och så hoppas hon att min dag ska bli bättre än den börjat.
Så hör jag hur ambulansen närmar sig...gissa jo när jag kommer farandes med mina väskor så ska ambulansmännen in just i den trappuppgång jag ska in i. Jag ställer mig utanför och väntar för jag vill ju inte hindra deras arbete.

Det visar sig att det är svårt att ta sig in i lägenheten så dom säger till mig att jag kan gå in dit jag ska. Vi det laget har jag fått hjärtklappning men det lugnar sig snart och efter att ha slutat jobbet och helghandlat mat så åker jag hem och då har äldsta dottern precis anlänt.

Vi bestämmer oss för att gå ut och äta på lördagen och då måste man tänka till...var kan dom ta in en med rullstol och två gipsade ben...det visade sig att det inte gick överallt men vi fick i allafall en lyckoträff på en krog och vi fick en jättegod måltid som passade tom äldsta dottern som är vegeterian och vi fick ytterligare en chans att fira den myndiga. Tyvärr har jag ingen bild på det för innan vi han ta kort hade vi ätit upp den vackert upplagda maten...

Vita blommor

Vår nu myndiga dotter har alltid tyckt om vita blommor. När hon var liten bad hon oss att plantera vita rosor i landet och det gjorde vi förstås. Dom finns kvar men är inte så stora som man hoppats fast vi är väl inte dom som lägger ner alltför mycket jobb på trädgården. En gäst kom med den här buketten några dagar efter födelsedagen...en kryapådigochgrattisbukett i vitt och grönt...utan att veta att dottern älskar vita blommor...

Födelsedag

Så några dagar efter att gipsade dottern kommit hem var det dags för henne att fira sin 18-årsdag och första firandet blev på den rätta dagen den 16 november och vi är ju alltid lite sena men vi tycker nog att vi planerar rätt bra ändå...men alltid händer det nå´t så när första gästen dök upp så hade vi inget att bjuda på...vi hade inte ens börjat med maten...jag slängde hastigt och lustigt ihop en köttbullsmacka med makens hemgjorda köttbullar. Verkade bli uppskattat:-) När resten av gästerna kom hade vi i allafall fått färdigt smörgåstårtan som dottern ville ha.

Man kan tro...

att det inte händer nå´t här och att det inte finns nåt att skriva men det är ju tvärtom...nu vet jag inte vad jag ska välja men det som är den största händelsen nu är att yngsta dottern äntligen fått sin fotoperation gjord och blev för två veckor sedan gipsad med det här tunga gipset och inte får hon stödja på det utan ska helst ligga stilla med benen högt...