fredag 1 januari 2010

Nyårsafton 2009





För andra gången i makens och mitt gemensamma liv, har vi varit ensamma över nyår. Vi har dessutom snart haft den längsta ledigheten ihop på 25 år, tre dagar. Otroligt länge kändes det...
Döttrarna firar nyår ihop...
Vår familj består av en hel del tjejer men på översta bilden ser man familjens två älskade grabbar
Den ena har jag levt mitt liv med i 30 år och den andra i snart 4 månader

Vi bestämde oss för att inte göra nå´t särkilt utan mest bara vara.
Började nyårsafton med att packa in oss och hund i bilen och åka till Öland. Först inhandling av lite mat och sen en drygt 1,5 timmars lång promenad.
Sol, blåst och 8 minusgrader.

Julen är över

Så är julen över och vi har hunnit samlas hela familjen.

Alla våra älskade barn har vi fått ha omkring oss och julen har varit riktigt fridfull. Spelat spel, lagat mat ihop,ätit, gjort julgodis, bakat pepparkakor, fått besök av lillebror och hans barn, hunnit träffa mina föräldrar och båda mina syskon med familjer. Hundarna Otto och Svea har hunnit leka.
Sen har man alltid tänkt hinna mer än man gör men det blev en vit jul för en gångs skull och en del vintriga julpromenader. Pluggat har jag gjort.
Men stickat har det inte blivit någonting av...

måndag 21 december 2009

Julklappshandling


Jag är en person som aldrig stressar inför julen
Det brukar alltid lösa sig det mesta och inte gör det nå´t om det blir nå´t som glöms eller att det inte blir som det brukar vara...
Idag skulle jag och yngsta dottern handla julklappar men det blev inte riktigt som vi tänkt
Vi hade ett annat ärende inne i stan och hade en tid och passa

Det är en hel del snö på gatorna och yngsta dottern som sitter i rullstol nuförtiden efter en operation i fötterna fick skumpa fram på dåligt skottade trottoarer

Affär 1 gick bra för där skulle hon handla
Affär 2 var svår att ta sig in i...flera centimeter gnagglig is vid ingången men vi fick hjälp av en trevlig medmänniska
Väl inne i affären upptäckte vi att det vi skulle ha fanns på nedre botten och hissen låg en bit ifrån, utanför affären, inte fanns det plats för rullstol att ta sig fram på den våning vi befann oss på heller
Affär 3 gick sämre där skulle jag handla och inte hade jag fått mig mitt bankkort nähä minsann
Dottern fick lösa ut mig:-(

Så var det dags för att passa den tid vi hade och tänkte att maken kan under tiden vi är upptagna...föra över pengar från mitt konto till dotterns så att vi kan fortsätta julhandla när vi är klara med det bokade besöket

Han fixade det men var lite osäker på om det var till rätt konot han satt in pengar så det bästa vore om vi besökte en bankomat för att kolla saldot, tyckte han

Vi insåg ganska snabbt att åka och leta parkering och lasta ut rullstol och guppa iväg till en bankomat på det ställe där det var flera cm is nej det gör vi inte

Nästa lysande idé är att vi åker till en mataffär där man kan ta ut pengar så ser man ju om det går att ta ut....
Sagt och gjort beger vi oss iväg till en stor mataffär men vad händer där?! Inte nå´n parkering ledig som det går att lasat utt rullstol på:-(
Alla handikappparekeringar upptagna och alla andra parkeringar för trånga
Vi beger oss hemåt nästan utsvultna men bestämmer oss för att handla på hemmaplan
En rullstol i knagglig snö och en kundvagn med fyra stora matkassar
Vi klarade det!
Kände oss riktigt tappra och duktiga men precis när vi ska packa in i bilen så backar tanten i bilen jämte oss ut och när hon börjat backa så stannar hon upp och man tänker då har hon sett oss då!!!
Men icke, rätt vad det är trampar hon gasen i botten och vi skriker högt och det är rena turen att hon får stopp på bilen 10 cm från dottern nyopererade fötter
Hon tittar i backspegeln för i rutan bak kan hon inte se nå´t för den är helt igenisad
Sen kör hon!!!
Jag var helt övertygad om att hon märkt vad som höll på att hända men eftersom hon bara kör iväg så antar jag att hon inte sett oss...
Vi är lite tagna men till slut kom vi hem välbehållna
Skönt att ortopeden inte behövde få besök av oss igen

Nu får vi ta nya tag imorgon och hoppas bli klara med julklappsköpen

lördag 19 december 2009

Alla dessa olika produkter, så krångliga att hålla reda på!




Jag har fått höra av mina barn att jag är väldigt lättlurad, att jag blir väldigt engagerad i saker, det finns mycket orättvisor som upprör, jag har väldigt lätt för att skratta och kan INTE skärpa mig fast jag är vuxen, jag måste hålla koll på det mesta och så är det en liten detalj till...det händer ibland, men bara ibland, att jag är disträ...

Ikväll när vi gick en härligt vintrig och snöig promenad så säger min man när vi går förbi mina föräldrars hus: dom har alltid haft för dålig lampa vid ytterdörren. Jamen säger jag den är ju inte tänd?!
Min man: ja, fast även när den är tänd så lyser den för dåligt.
Jag: jamen det är ju bara för att det är en låglaktoslampa!!!

torsdag 17 december 2009

Ottosmart

Häromkvällen när vi tittade på hjältegalen...egentligen är jag ett hopplöst fall... ju äldre jag blir ju mer rörd blir jag för allt möjligt...hjältegalan inget undantag

Otto...hunden på bilderna i bla förra inlägget låg avslappnad på golvet inne hos oss vid tv:n så börjar så smått tårarna trilla och då vaknar han till
Tittar från den ena till den andra och vänder och går ut i köket
Så börjar ett konstigt ljud...så småningom tittar han fram och då buffar han sin vattenskål fram och tillbaka över golvet närmare och närmare dörröppningen där vi sitter
Den tar stann vid tröskeln och då tittar han uppfodrande på oss
Vi ser då att skålen är tom
vad hans tanke var vet jag inte...kanske tyckte han att vi behövde den till våra tårar, kanske var han törstig, kanske ville han ha uppmärksamhet eller så ville han kanske bara bryta dessa hopplösa människor som får tårar i ögonen så fort dom ser så´na program...

Vår lilla bod i snöig december







Känns som länge sen vi hade sjalar som blåste i sommarvinden i vår trädgård men nu skulle man verkligen behöva dom att vira in sig i...

Huset i vinterskrud