När man fortsätter att fundera över dofter som gör att man minns olika händelser, så kommer jag också att tänka på min mormor. Till skillnad från min farmor, som enbart hade mig som barnbarn sånär som på ett par månader också min lillasyster innan farmor dog, så hade min mormor fler att delas med.
Hon hade 7 barn och därmed också en hel del barnbarn...så man var inte ensam, men jag hade bra kontakt med min mormor och hon som jag tyckte om att skriva. Eftersom vi hade långt mellan oss, så blev det brev och kort. Telefonen hade hon alltid väldigt bråttom i.
Vi hade sådär 26 mil till mormor och när vi kom dit så hade hon ofta bakat...Hon bakade släta bullar. Jag har alltid älskat släta bullar. Inget extra, utan bara en helt vanlig rund vetebulle. Hon bakade också kammar. En torr, alltså den skulle vara torr, kaka som såg ut som en kam...och den här var det faktiskt pärlsocker eller strösocker på om jag inte minns fel. Jag minns också att hennes ugn gräddade lite ojämn och att kammarna ibland blev svarta under. Man fick skrapa bort det eller äta kakan uppifrån så botten blev kvar:-)
Min mormor arbetade tidigt på morgnarna. Körde ut tidningen. När man sov hos henne vaknade man oftast när hon kom hem efter sin runda. Hon slamrade alltid högljutt i köket, när hon gjorde kokkaffe efter att ha slutat sitt morgonpass. Sedan drack hon kaffe på fat i lugn och ro i köket innan man kan upptassande.
Minns precis hur det doftade i köket av nykokt kaffe.
Mormor, till skillnad från farmor som hade pelargoner, var en älskare av Flitiga Lisa.Dom var höga och jag minns att fascinerades av att titta på de nästan genomskinliga stjälkarna. Jag tyckte att jag såg hur det transporterades vatten genom dessa stjälkar. Blommorna var höga och man doldes väl när man satt vid köksfönstret och tittade ut.
Mormors hus låg precis intill en sjukstuga, så det hände mycket utanför fönstret.
Hennes Flitiga Lisors krukor var istoppade i några veckade papperskrukor...dom klädde krukan runt om bara och var riktigt gräsgröna. Jag vet att jag hade svårt att hålla fingrarna i styr...hade väldigt gärna velat testa och se hur långt man kunde dra ut dom, men gjorde aldrig det. Fingrade bara lite längs kanten, som blev lite uttöjd.
När mormor bjöd på middag så var det ofta fläskkarée med katrinplommon och hon gjorde så god sås. Efterrätten var en kaneldoftande fruktsoppa som hon kokat på torkade frukter. Var det riktigt sort kalas hade hon ibland gjort en gräddtårta, som en av mina morbröder undrade om hon sprungit förbi med grädde...Hon hade alltid bara ett tunt lager grädde, vilket jag tyckte om eftersom jag aldrig gillat grädde, vilket troligen beror på min allergi för komjölk.
Jordgubbsdoftande saftkräm var också nå´t som hon bjöd på och den var ibland väldigt mycket redning i. Minns att samma morbror som kommenterat om grädden en gång frågade om hon hade en sax så man kunde klippa av den:-)
Mormor hade väldig humor så hon var helt med på noterna. Hon var väl tålig och van efter så många barn...när vi barnbarn var där så sprang vi upp och ner i trapporna och jag fattar inte att hon orkade ha alla runt sig. Hennes badrum låg i källaren och där luktade det kall källare. Minns precis hur det var att gå ner dit och borsta tänderna...
Hon hade en övervåning också. Övervåningen var lite spännande för hon hade hyresgäster. Man fick inte gå upp där när hyresgästen/hyresgästerna var där, men hon hade ett rum till som vi bland sov i.
I rummen uppe luktade det lite svagt av tobak och i rummet som vi sov i var det bonader på väggarna, tavlor av leende zigenare med blåsvart hår. Precis samma hårfärg som min mormor hade. Det fanns också ett rådjurshuvud på väggen. Tyckte det var lite läskigt och när jag var riktigt liten, minns jag att jag frågade min pappa var rådjurets kropp var. Jag hade en önskan om att den kanske fanns kvar på andra sidan väggen...minns däremot inte vad jag fick för svar.
Min mormor var som sagt väldigt tålig och härdad av alla barn och barnbarn runt sig...en morgon när jag och några andra kusiner sovit över... Vi var inte så gamla...så hör jag henne säga Näe! När jag öppnar dörren in till vardagsrummet, som en av kusinerna sov i så är rummet i det närmaste fyllt med dun. Kusinen hade lyckats öppna ett så´n där lång kudde som man hade förr...ungefär som två vanliga huvudkuddar...allt dunet yrde runt i vardagsrummet...vitt, vitt, vitt...och det var bara Näe min mormor sa?! Man såg väl en antydan till trötthet, men inte så mycket mer.
I en skänk i köket förvarade hon polkagrisar och man fick ta en nå´n gång när hon sa: öppna skåpet och se vad jag har där! Du får ta en!
I skåpet doftade det pepparmint.
Jag har inte så mycket minnen av blommors doft från min mormor...verkar mest vara ätbara saker som jag minns.
Hennes stora Flitiga Lisor var tämligen doftfria...Jo jag har ett blomminne. Grusgången in till henne kantades av påskliljor...väldigt många påskliljor. När de vuxna var upptagna av att prat inne i huset, så fick jag en idé. Jag vet inte om det var så att jag tycket det tog för lång tid innan maten var färdig, men när mormor kom ut så hade jag klippt av hennes påskliljor och kokat ihop en soppa av dom...tyckte att bladen till påskliljorna var förvillande lika purjolök haha...tänker på det varje år som påskliljorna tittar upp i vår trädgård. Tur jag inte åt av det i alla fall. Mormor bara sa Näe men borta var alla hennes påskliljor!
En annan sak jag minns som jag inte kan skriva att jag har nå´t doftminne av...är alla henne små plastgubbar som var sparbössor.
Hon hade också ett troll i keramik som var en sparbössa...jag minns att jag tyckte att vi skulle ta en kniv och peta ut pengarna och se hur mycket det var. Det tyckte inte mormor. Jag kunde gå och skramla med dom sparbössorna och undra, men mormor var bestämd. Trollsparbössan har jag nu och det har aldrig hamnat några pengar i den sedan jag fick den i min ägo:-) Han står bara där i fönstret och blinkar med ena ögat och ser ut att ruva på en hemlighet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar