lördag 9 juni 2012

Egenheter

Otto väntar när vi äter
                                      

Otto är uttråkad när vi äter


Otto lyssnar på schlager


Otto lyssnar på schlager

Otto lyssnar på schlager


Innan vi skaffade hund så tänkte jag att jag skulle vilja ha en hund som är ganska egen...ja alla hundra är väl det, men det är ju ändå så att dom har lite olika drag och temperament.

Otto är verkligen ett lyckokast när det gäller egenheter och en del har vi väl inte precis arbetat ihjäl oss för att försöka få bort. Han har ju inga egenheter som är skadliga varken för nå´n annan eller honom, så han får hållas.

Han har en fåtölj vid tv:n där han får ligga men ofta försöker han att ta sig upp i soffan eller den andra fåtöljen men han vet sååå väl. Det räcker att säga: Här Otto! Här är ju din fåtölj, så lägger han sig i den.  Anledningen till att vi började med det var att han bökade runt i hela soffan och kuddar och filtar flög åt alla håll och kanter, så det fick bli en fåtölj till honom istället. Men när vi kommer upp på morgonen så ligger han allt som oftast bekvämt bland alla kuddar som han bökat till i soffan. Å just det...vi försöker inte att ta bort honom därifrån. Han har heller aldrig några anspråk på "sin" fåtölj. Vem som helst får låna den.
Ibland lägger han sig till rätta på ryggen som tex när han lyssnade på schlagerfestivalen...

När vi hämtade hem Otto från uppfödaren så sa dom att vi behövde inte oroa oss för att han åt för mycket eller för lite. Han reglerar det själv. Det har verkligen stämt. Vissa dagar äter han mindre och vissa mer och. Jag oroar mig lika lite för det med honom som när barnen reglerade sitt matintag. Var så´n hysteri ibland att dom skulle äta si eller så, men det var inget som oroade mig och jag tror att dom mått rätt bra i alla fall. Kanske inte ska jämföra de fantastiska döttrarna med hunden men ibland är det ganska lika med barn och hundar.

Ibland händer det att Otto får nå´t av vår mat i sin mat och han är så listig. Han lyssnar om vilket skåp som öppnas. Öppnar vi bara skåpet där torrfodret står, så ligger han kvar och låtsas som om han inte hört att han har fått mat i skålen. Öppnar vi kylskåpet, så kommer han lufsandes och kollar vad det är vi tar fram.

När vi lagt nå´t från kylskåpet i hans mat så går han inte till matskålen förrän han har fått lukta på våra fingrar om det är värt att bemöda sig med att resa på sig och ta rundan till matskålen:-) Han ska inte heller låtsas om att han är nöjd för han tar inte raka vägen till skålen...han tar en liten omväg, precis som om han inte vill visa hur nöjd han är men sen äter han ofta glupskt upp allt. Vilka idéer. Men han får hållas. Ganska kul är det.

När vi äter så ligger han antingen uttråkad och verkar tycka synd om sig själv att ingen har tid med honom och sen börjar han hämta skor och filtar, skor är favoriten. Han lägger skon framför sin nos en liten bit ifrån där vi sitter. Han bara väntar på att nå´n ska försöka ta den. Oftast är det maken som reser sig och vilken fart Otto får...ut genom dörren och så lägger han skon nånstans i trädgården. Ställer sig nedanför trappan och bara väntar igen...lite tjatig lek, men tydligen är den kul.
Han har aldrig förstört några skor och inget annat heller förresten...jo knopparna på lådorna i köket när han var valp...
Han är ju ensam hemma ibland, även om det inte är ofta och inte heller många timmar. Aldrig har han rört nå´t när han är ensam, men han hade en period ett tag, när vi var hemma men ute och jobbade...då hade han fått smak på kulspetspennor men det verkar han ha tröttnat på. Däremot så händer det att det ligger en kortlek framme och är man ute och jobbar och kommer in så har han spritt ut dom över köksgolvet...Han har inte förstört några bara lekt plock 52 eller nå´t:-) och han ser väldigt oskyldig ut...

Inga kommentarer: