Fredagen den 13...

Sjötomt

Sjötomt

Sjötomt

Sjötomt

Vinterväxter i växthuset

Cupcakes till efterrätt

Rosor från maken och yngsta dottern

Blommor från barnen med sambor


Nej jag tänker inte alls skriva om en massa otur utan ett litet sammandrag av veckan som varit...Sist jag skrev var lördagen den 7 och jag hörde just idag på radion att lördagar den 7:e utsetts till turdagar. Med andra ord föregås alla fredagar den 13:e med en
turdag lördagen den 7: ...

Söndagen den 8 fyllde jag år och även om jag hunnit fylla år många gånger, så tycker jag det är lika roligt varje gång jag fyller år. Den här gången skulle jag ha jobbat natt, men hade semester, så att jag kunde ha gäster, som är så roligt att ha:-)

Det blev än bra dag med frukost på sängen och middag för de av de närmaste som hade möjlighet att komma.
En bra söndag följdes av en bra måndag. Började dagen med massage och sen en promenad i ett fruset och soligt Timmernabben. Så skulle vi ha varit en vända till sjukhuset men det blev inställt, så även eftermiddagen blev en lång, härlig, ledig eftermiddag.

Tisdagen var jobbardag och så skulle jag ha jobbat även en del under onsdagen. Då med stickcafé men tyvärr var det en del återbud...har faktiskt aldrig behövt ställa in någon gång förut under alla år. Eftermiddagen blev istället ledig.
Då började mitt meteorologiska huvud att göra sig påmint. En dov huvudvärk och jag börjar ana att väderleksrapporten kommer att innebära lågtryck eller något liknande...På kvällen kollar jag väderleksrapporten och jo det är en del klass 1 och en klass 2 varningar.

Det är ännu en blåst som är på intågande...mycket stormig vinter det här och lite snö. I det närmaste ingen snö, alls hittills.
Torsdag morgon har jag en lång arbetsdag framför mig och jag vaknar med ett dunkande huvud. Pillar i mig lite tabletter för att orka åka iväg och beger mig...det är isgata, regnigt och det börjar blåsa. Ovädret tilltar under dagen och huvudvärken med det.

När jag kommer hem strax efter 21 på kvällen, så tror jag huvudet ska sprängas i bitar. Det blir dusch och en stund i soffan och sen har jag sovit i natt, så jag inte ens har hört att maken gått upp och tagit på sig och gått ut med en gnällande hund. Jag vaknar kl 2 och ser maken sitta fullt påklädd i hallen. Undrar snurrigt, vad det är som händer och han talar då om att han har varit ute med hunden för andra gången och nu senast i 20 minuter, men han vill inget när han är ute...bara gå omkring och strosa. Det går ju inte när man ska upp jobba tidigt vilket maken skulle även idag. Han har alltid tidiga morgnar. Blir så förvånad att jag inte hört nå´t...jag som sover sååå dåligt och som hör minsta lilla ljud.

Nähä, det här går inte hör jag mig själv säga, långt borta och så somnar jag igen. När jag vaknar så är huvudvärken borta, känns tomt och konstigt och maken har begett sig till jobbet. Det har också bara hänt någon enstaka gång, att jag inte har vaknat då.
När maken kommer hem vid frukost, så äter vi tillsammans och sen blir det,det dagliga samtalet till mina föräldrar, för att höra hur dom har det.

Det blåser fortfarande väldigt men är soligt och lite fruset. Det blir en lång runda med hunden och jag är så tacksam att jag är av med huvudvärken. Vi går längs sjön och den har gjort spår efter sig upp på cykelvägen. Det ligger vass och tång i små drivor så man förstår att Östersjön återigen har varit påträngande.
Det är en oerhört vacker fredagen den 13 och jag träffar några som stannar och pratar...hunden är lika lycklig som alltid och ännu mer av alla som stannar och hälsar på honom. Får höra att vattnet är på gång upp igen och vi tar en sväng längs sjön igen och konstaterar att det verkar som om det är så...
När vi kommer hem så tar vi en runda in i växthuset och märker att här fortgår våren...tazetterna börjar slå ut och man kan föreställa sig hur många härliga stunder det kommer bli där ute under våren...
Så packar hunden och jag in oss i bilen, för att handla till julgransplundringen...det är ju 20:e dag Knut och julen ska raskas ut hos oss. Nu har jag gjort godispåsar, tur de är fredag, och det mesta är nedplockat...bara det svåra jobbet med att lägga ner granens ljusslinga rätt i kartongen. Det är bara maken som är anförtrodd det...mitt tålamod räcker inte till och det blir oerhört krångligt när man dagen före julafton ska klä granen och allt är i en trasslig röra. Det är en till familjen som är betrodd med denna svår uppgift och det är mellandottern, som i alla år lyckats hålla reda på det mesta åt hela vår familj, men efter att hon flyttade för flera år sedan så klarar hon sig oftast undan dessa hålla ordning uppgifter även om hon verkligen skulle behövas här fortfarande...