Ottomannen och hans egenheter

Så bara ligger han där och funderar på något helt annat än att fortsätta promenaden

Otto är en hund som älskar allt och alla...Har alltid varit så´n och vad det är roligt! I fredags gav maken och jag oss iväg och Otto fick vara hemma med yngsta dottern. Hon är väldigt bra på att förstå sig på djur och Otto är väldigt glad i henne, så dom hade säkert en väldigt bra helg med ledigt från husse och matte. När vi kom hem blev han trots det förstås väldigt glad och viftade på hela sin långa kropp. Riktigt svårt att hålla balansen när han får hela kroppen i svajning. Han visste inte hur han skulle kunna visa all sin glädje...

I söndags hade han sen ytterligare en lyckodag. Vid promenaden med husse, så träffade han en av sina kompisar. Det är en betydligt större hund än Otto(en blandrashund) och även det en hanhund fast dubbelt så gammal som Otto. Vilken glädje när dom fick rasa runt och sno in sig och leka hej vilt. Inte nog med det. Efter det lyckoruset så träffade han på en Lagottotikvalp som bor nästan granne med oss. Dom bestämde att hon skulle komma på besök för lek på Ottos hemmaplan.

Igår kväll kom hon så...vilken enorm lycka! Dom for runt som tokiga och Otto tröttnade förstås som vanligt ALDRIG. Ibland blev dom liggande bara flämtande och tungorna blev så långa. Otto var snabbt uppe igen och gjorde små försiktiga tassrörelser framför nosen på valpen, för att försöka få igång henne. Han lyckades ganska ofta. Han la sig mitt emot henne och nafsade i luften framför henne, också ett sätt att försöka få igång henne...ingen vila här inte.
Hon var så mjuk i kroppen. Hon bara tumlade runt alldeles lätt och smidigt Otto är ju lite biffig och klunsig och dundrade mer fram, men var väldigt försiktig med henne.

När så det roliga tog slut och hon försvunnit utom synhåll, så satte han sig i hörnet av trädgården...det hörn som är åt det håll där hon bor. Han sträckte halsen uppåt som en varg och bara ylade och ylade...
När det efter all motion var läggdags så ålade han sig in under maken och min säng. Där la han sig till rätta. Mitt under sängen. Hörde honom sucka djupt ett antal gånger, sen somnade han...

Otto och hans två grannkompisar har lite konserter ibland. När man går ut för att säga till Otto att vara tyst, så hör man två andra olika skall  en bit ifrån, så dom har väl nå´n gemensam diskussion och den infinner sig oftast på kvällarna. Inte utan att man blir nyfiken på vad det handlar om.

Idag har jag gått båda dagens promenader med honom och vilken äventyrlig runda det blev ikväll...Vi kom bara några meter och skulle förbi där lagottovalpen bor. Där tog det stopp. Jag fick släpa honom efter mig. Efter ytterligare några meter, så får han upp ett spår och då är det minsann fart på honom. Det bara visslar till så sätter han av efter nå´t oerhört spännande som trampat stigen precis före oss.
När spåret försvinner, så är det tvärstopp igen...På 500 m lägger han sig ner 4 ggr och totalvägrar. Han har liksom gjort av med energin på att spåra. Till slut lyckas jag få med honom och han pinnar på rätt bra även om jag får förekomma honom lite...när han börjar nosa intensivt och sega lite så vet man att nu lägger han sig snart. Då får man vara snabb :-) Ikväll när vi nästan var hemma så gick vi förbi ytterligare ett hus där det bor två hundar. Dom brukar alltid springa på insidan av staketet och skälla ut Otto. Otto är lika glad för det, svansen går och han gnyr, men ikväll betedde Otto sig lite annorlunda. När hunden innanför staketet började skälla precis som vanligt så skäller Otto till en gång. Precis som om: Nu räcker det! Han har ju ett skall som låter som en jättehunds skall. Han sätter sen nosen i vädret och svansen i samma riktning och så bara pinnar han på snabbt och stolt en bit ifrån staketet och låtsas verkligen att han inte ser den andra hunden alls :-)

Påminner mig om hur det var tidigare i våras, när vi hade besök av en hund, som han aldrig träffat förut. Hunden kom in i köket. Satte sig med ryggen mot Otto och nosen i vädret. Otto jobbade för fullt för att få igång den. Han gjorde konster som jag aldrig någonsin sett förut! Stod på baktassarna och viftade med framtassarna och den andra hunden låtsades inte se honom. Otto snurrade runt honom och han flyttade sig lika envist och satte sig med ryggen emot Otto gång på gång.
Haha såg väldigt roligt ut och Otto var helt slut,  när han använt sig av hela sitt register och lite till för,att försöka få igång den andra hunden.
Ikväll intog Otto just den minen...ingen notis om den andra...han som annars brukar be och böna utanför staketet...